marathon

Har just kommit in efter en skön springtur. Det är en sån himla skön känsla att springa efter stigen vid älven med musik i öronen och bara andas. När jag känner att jag är så trött så jag måste vila springer jag bara mer, endast för att utmana mig själv. Det är då jag känner lugnet, tro det eller ej, även fast det inte precis går lugnt till när man far ut och springer. Man känner sig så bra efteråt också, som att man har åstadkommit något bra!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0