Igår drömde jag att jag hittade mitt solkort som jag tappat bort. Jag pustade ut och kände genast lyckan i kroppen när jag hittade det. När jag sen vaknade blev jag bara förbannad för att det bara var en dröm... Jag lyckas alltid tappa bort mina saker! Jag gick hem från markus och surade och fick någon slags känsla om att kortet var i min svarta guessväska som jag inte använt på år och dar. se på fan, där var den! jag hittade den, precis som jag drömde. vad kallar man sånt? sanndröm? slump? inte aning, men jag blev precis lika glad i verkligenheten som i drömmen i alla fall.

Den natten fick jag faktiskt nytta av mina drömmar för ovanlighetens skull, medans markus drömde om några jävla slangar, en svart och en vit tydligen. När han sen vaknade var han fullt övertygad om att de två slangarna låg i glepan mellan sängen och väggen..? eeh okej, självklart ligger dem där gubben. Han försökte övertyga mig om att dem LÅG verkligen där och det är sådana slangar som man har i trädgården, en svart och en vit. Det tog nog 10 minuter innan han insåg att det var en dröm och att det inte låg några slangar vid sängkanten. Han var i tillståndet jag brukar vara i varje gång jag pratar i sömnen och han väcker mig, sen vägrar jag inse att jag pratat i sömnen och försöker övertyga honom om att jag var vaken..! haha, jag hade då kul i alla fall. Det konstiga var att jag hade en normal konversation med honom innan det så jag trodde han var fullt vaken och hade blivit knäpp i bollen.

Jag är tillbaka! Eller rättare sagt för två dagar sedan men har haft lite fullt upp med jobbet, och att vara trött efter jobbet. Inte för att det är speciellt tungt att jobba inom äldrevården men jag måste ju få ha nån ursäkt.. Idag stod jag och strök gardiner medans en av tanterna satt vid bordet och stod för stämningsmusiken. "Kärleken är så vacker, tänk vad det hade varit underbart att hitta en riktig karl, en riktig karl....." medans en annan står och skriker till hörnskåpet att hon ska dräpa det för att det är tokigt och en tredje som reagerar på mordhoten med att skrika "håll käften!!". Allt i en salig blandning, underbart. Ibland tycker jag synd om dem, till exempel min favorittant som säger att hon väntar på att hennes syster ska komma och hämta henne och ta henne hem igen och frågar vilken väg hon ska ta för att komma ut. Man kan ju inte precis svara med att " nä vet du vad lilla gumman din syster är död och du bor här och kommer stanna här tills du också dör." Det får mig verkligen att önska att jag dör innan jag blir dement..

Jag undrar också vad det är för vits med sommarlov utan sommar? kan vi få sol och värme någon gång tack?!
adjö

Victoria kom in genom ytterdörren en vacker dag och fick en impuls, tydligen. Hon skulle ha kort hår och jag skulle klippa det! nog är du modig victoria som överlåter mig ditt hår och en sax.. Men vi klarade oss igenom det levande i alla fall, här är hennes nya frilla.